Ytterligare en dag att gå igenom..
Som vanligt vägde jag mig imorse och vågen visade 0.3 kg mindre. Men inte är jag glad för de. Att de ska va så jäkla svårt att gå ner i vikt och men hur enkelt som helst att gå upp. Det är så himla orättvist.
Igår levde jag på kaffe och vatten, det gick jättebra eftersom jag inte känner någon hunger längre. Det är som bortblåst. Och när jag inte känner mig hungrig så kännnde det inte som att jag går ner i vikt heller. Kanske står min kropp på svältläge?
Då måste jag alltså äta något för att min matsmältning ska komma igång igen, men nu när det går så bra ska jag verkligen förstöra det? Svaret är nej!
Mormor ringde igår och ville promt bjuda mig på middag, mamma skulle tydligen också komma. Så jag är väll så illa tvungen att stoppa dendär jävla gaffeln i munnen. Då blir de mat för en hel månad framöver. Säkert plockar hon fram en massa bakelser, som vanligt.
Nuförtiden mår jag så illa efter att jag ätit en kaka eller bulle. Min kropp har, tack och lov, vant sig av med allt socker. Det är inget som behövs. Dessutom kan förmycket socker leda till diabetes.
Nä här sitter jag och babblar på när det är såligt ute och kan gå ut en sväng innan det blir försent. 
